Jag har köpt två PET-tjejer ifrån Ulricehamn, nu letar jag med ljus och lykta efter  någon som åker förbi där eller Jönköping på väg upp till NM i Eskilstuna som kan ta med sig dessa marsvinstjejer. Är det någon som läser detta och kan tipsa mig om transporthjälp, blir jag överlycklig.

Är dom inte för söta, det är Zaa-Zoo till vänster och Zlatan till höger, dom vägde 106 och 100 gram. Honan stannar såklart och hanen kommer att säljas, min önskan är att han ska få komma till någon avels- och utställningsintresserad, för jag tror han kommer att bli riktigt fin.

Då var man hemma efter en underbar latmansvecka i ett skållhett Turkiet. Det har varit underbart att bara få ligga vid polen och bada, läsa och dricka paraplydrinkar. Halleluja för AC, annars hade man aldrig överlevt. Kvällarna var knappt att man härdade ut, man var helt sjöblöt. Vi bodde på Sunving Resort & Spa i Side, vilket var ett toppenhotell när man reser med barn, kan verkligen rekommenderas. Nu är man hemma igen och det är inte utan att det är lite skönt att frysa. Bäbisarna som föddes innan vi åkte växer och mår bra. Dom är toksöta båda två, precis Anneli marsvin, stora ögon och breda huvuden. Massor med krull så det ser väldigt hoppfullt ut, dock är jag lite skeptisk när det gäller öronen, vi får se när dom släpper ner dom. Både Emly och Neville har stora öron, så det skulle vara konstigt om dom blir jättekorta. Honan kommer att stanna, hanen hoppas jag kommer till någon uppfödare för jag tror att han kan bli riktigt fin. Bild på underverken, Zlatan och Zaa-Zoo kommer snart. Nu ska jag ner och ha lite kvalitetstid med mina grisar, jag har saknat dom så.

Nu är jag tillbaka, har semester och åker till Turkiet idag, ska bli ljuvligt. Emly som gått och vankat med sin jättemage, klämde ur sig sina två bebisar igår, så skönt. En hona och hane blev det på 106 och 100 gr. Pappa är Redets Neville. Mamma ska sköta marsvinen och pappa bor här och tar hand om huset och hunden. Jag har varit så orolig över Emly, det är inte roligt att ha marsvinsvakt om det är något som går snett. Blev inringd av A-S i måndagskväll då hon behövde hjälp med en Cuy hona som hade ett ben hängde ut därbak. Hon hade två fött två friska ungar några dagar innan. Jag kastade mig i bilen och vi kämpade i flera timmar. Det var riktigt läskigt så jag vill inte gå in på några detaljer, hoppas hon klarar sig. Annat roligt som hänt är att A-S och jag gjorde en långtur i helgen och hämtade några ch-teddysar så det kommer att bli nallar här och i Hallsta framöver. Har även köpt in några honor från Peek-a-boos, jag får hem dom till NM, ska bli kul. Jag har anmält 8 djur till NM, mina gamla vanliga hanar och några finfina juniorer. Bild på de nya bebisarna kommer efter Turkiet. Nu måste jag hoppa in i duschen och sedan ska jag packa.

Imorgon är W-kullen 5 veckor, men är inte i närheten av att väga 300 gram, vilket aldrig har hänt tidigare. Kullne var stor och det var första gången jag stödmatade, men ingen unge var direkt liten. Nu har jag marsvinsköpare som längtar efter  marsvin som inte kan flytta. Jag ska prova med kligröt för att se om det kan få fart på viktnedgången. Har funderingar om det kan vara värmen, som gör att dom inte äter lika mycket som vanligt? Tips och idéer om vad jag ska ge dom, tas tacksamt emot. Annars är det inte mycket som händer här, jobbar och sliter och längtar efter semester. Den här och nästa vecka kvar innan mina 4 veckors ledighet börjar. En efter en av mina arbetskamrater kommer tillbaka, bruna och fina och där sitter en annan som ett levande lik. Fint väder har dom haft också, så man har ju inga större förhoppningar om en solig ledighet. Men jag har laddat med pocketböcker och en ny Mp3. Har kommit in i ett lässtim igen. Jag är en s k periodare i allt jag gör och just nu är det läsning som gäller. Ska måla det jävla planket i sommar och då måste man ju ha en ljudbok i öronen, annars lider man ihjäl. Den 18 augusti åker vi Turkiet och där lälr det ju vara varmt, jag som knappt har stått ut med värmen här hemma. Hur kunde jag vara så dum, men den bokades väl någongång i våras när det var riktigt skitväder.

Förra vecka födde Liv fem finfina ungar, dock under stor dramatik. Jag fick hjälpa henne att plocka ut alla fem och ta bort fosterhinnan hon verkade inte fatta vad som skulle göras. Nu sköter hon om dem så fint, men jag började ändå stödmata morgon och kväll, när jag hade konstaterat att dom både fick dia henne och kunde käka hö. Förra kullen släppte hon inte till juvret och dom dog. Jag kommer inte att låta Liv få fler kullar då hon uppenbarligen har stora problem med att få ut dom, jag tror helt enkelt hon har fel krystningsteknik. Därför kommer jag att spara en av hanarna och den enda honan i kullen. I morse hade Estrella fött fyra helt ljuvliga små krabater i lite udda färger, här var det bara en hane och resten honor. Här blir det svårt att välja vilken som ska stanna. Jag behöver nog kalla in insatsstyrkan vad gäller färgerna. Kan vara cinnamonagouti/white på hanen och en av honorna, men jag tycker dom är så ljusa??? Estrella är i allfall en fantastisk mor och hade klarat att galant och på egen hand. I lördags var jag tillsammans med min kära vapendragare på utställning i Linköping, jättetrevligt men långdraget. Vi kom dit strax efter 08.00 och rexarna bedömdes inte förän 13.30 Bedömningen gick fort, men sedan var det ytterliggare en låång väntan till finalerna. A-S blev bäst i ras med sin engelska import Duke och min Maximus blev Bir reserv och fick ert cert. Min Pelle-Gnillot fick 88 p och cert. Nu stundar snart SM, vilket ska bli spännande eftersom det blir det första som jag ställer ut själv. Inför hösten har jag lite nya planer för min uppfödning, ska ev börja med en ny ras i mycket liten skala, vad det blir kommer jag att skriva om längre fram!

Livet rullar på i en rasande fart, mycket på jobbet och massor hemma. Att vara mormor, faster, tonårsmorsa, fru, hushållerska, trädgårdsarbetare och marsvinsuppfödare kräver sin tid. Hos marsvinen har det hänt tråkiga saker och lite roligare saker. Peek-a-boos First Solidus låg död en morgon, helt oförklarligt och inga bebisar fick jag efter honom, vilket är mycket tråkigt. Han var så speciell, saknar honom massor. Några honor är dräktiga, äntligen ska jag väl säga för här har det inte varit mycket av den varan. High Hat´s Princess of Camelot har flyttat hit, en hona som idag inte ser mycket ut för världen, spretig i pälsen och mycket liten för sin ålder, men enligt Bettan är hon en kopia av kungen och han var sen i utvecklingen, ett riktigt charmtroll är hon i allafall. Sedan har jag blivit delägare till en liten grizzlyrex, jag och Redets äger honom tillsammans, han bor hos E och kommer efter Brändåsen att få träffa en urtjusig tjej från Tunabys. Fem marsvin är anmälda till Brändåsen, så förberedelserna har redan börjat. En av hanarna har jag trimmat ner, så han får nog bli hemma, han ser rent förskräcklig ut. Mormors lilla älskling har fyllt 1 år och firades med stort kalas. Min far har anlänt från Thailand och fasters lilla Charlie döptes i torsdags. Jag är hans stolta gudmor, så jag läste en dikt i kyrkan och överlevde det också. Imorgon ska jag på friskvårdsanalys, den enda friska med mig är att jag numer tänker på vad jag stoppar i mig och har gått ner 10 kg. Dom skulle bara våga tycka att jag ska motionera också, det kommer jag aldrig att göra. Jag rör på benen minst 30 minuter per dag, hem och tillbaka från jobbet det får räcka.

Mitt barnbarn är fortfarande kvar hos mig, min dotter med sambo skulle ju komma hem i torsdags, men som alla vet är det ju ett vulkanutbrott som ställt till det en smula. Nu är vi inne på vecka nr två och jag börjqr verkligen känna mig som en sliten småbarnsförälder. Min dotter är i allafall på väg hem i buss, från Marocko, dom flögs igår till Grekland och nu sitter dom i en av sex bussar. Det är minst sagt kaos. Fyra reseledare följde med på resan, men dom valde att placera sig i de fyra bussarna som åker först och som ligger  ca två timmar före de två sista. I dotterns buss har man ingen kontakt med de ledande bussarna, vilket resulterade i att det tog 3 timmar vid Serbiens gräns. Man ville inte släppa in dom om dom inte fick betalt. Dom fick ett mål mat kl 02.00 i går natt och nästa kl 18.00 ikväll. Eftersom ingen av Vings personal var med på bussen fick dom bekosta detta själva. Det mest beklämmande är att den sista bussen som inte hade fått mat kl 18.00 var den med alla barnfamiljer. Stackars satar.  Hur planerade reselledarna detta, man bode väl ha placerat sig i olika delar av karavanen med bussar och hållt ihop. Vad händer om någon buss går sönder eller om någon blir sjuk???  Jag lyckades via Vings chatt få ett telefonnummer till servicekontoret i Marocko, dom borde ju veta vilka pantade reseledare dom skickat iväg, utan att lämna ut sina telefonnummer till passagerarna. Min dotter är nog i allafall väldigt tacksam att jag övertalade dom att lämna Irmis hemma hos mormor, dom är vuxna och klarar detta. Hade mitt lilla barnbarn varit med hade jag varit sjuk av oro. Med tanke på hennes icke sinande energi hade en bussresa från Grekland var ett rent helvete för både henne och hennes föräldrar. Hennes mormor har knappt sovit, ätit eller duschat på två veckor, men det har även varit ett kärt besvär. Nu sover hon och mormor ska ta sig en välbehövlig dusch inför stundande arbete imorgon. Irmis ska tillbringa dagen hos gammelmormor som rycker in. Sedan får vi ta en dag i taget och se vad som händer.