Huvudvärken fortsätter och det är med nöd och näppe jag orkar mata marsvin eller sitta vid datorn, men jag kände att jag var tvungen att meddela omvärlden att jag lever. Träffade doktorn idag och han kunde ju inte säga vad det är för fel, men snabbsänkan var förhöjd så han tyckte jag behövde vila ett par dagar, tvi. Sedan fick jag värktabletter och en remiss för magnetröntgen! Kanske hankar jag mig iväg i slutet av veckan och försöker vara på jobbet halva dagen i allafall. Jag älskar faktiskt mitt jobb och mina arbetskamrater, det händer säkert massor med intressanta saker när inte jag är där. En liten hälsning till min vän E-K, får du någon tid över imorgon kan du väl ringa och muntra upp en stackars uttråkad medelålders kvinna som borde vara i sina bästa dar.

Nu skriker soffan på mig igen, vi har liksom blivit ett de senaste dagarna..