Mosaiques Just in Time somnade in bredvid mig i sängen strax före klockan 05.00 och det är första gången jag gråter över ett marsvin, men det är inte den sista är jag rädd. Jag känner att jag ändå gjort allt vad jag kunde, men det räckte inte. Inhandlade en uppsjö med  stärkande godsaker, men det var som om hon hade bestämt sig för att hon inte ville leva. Igår kväll och inatt ville hon bara ligga nära mig. Hon kravlade hela tiden mödosamt upp och ville ligga och snosa med sin varma nos i min hals. Jag har nog inte sovit någonting känns det som, har med jämna mellanrum försökt få i henne några droppar vätskeersättning eller proviva. Men vid halv fem började hon krampa, hon tittade på mig med sina vackra ögon innan hon drog sitt sista andetag och det kändes som hon sade tack för jag fick sova hos dig inatt. Jag köpte en ny blombuske och jag har tänkt att hon ska få vila under den. Hon var så fin och trots att hon inte funnits i mitt liv så länge, har hon satt spår i mitt hjärta.